Den ogenomträngliga ensamheten. Enstöringslivet. Att ha noll kompisar, total avsaknad av socialt nätverk på bostadsorten, och alla andra orter också utom Göteborg där min familj bor. Kanske nånting som många har svårt att relatera till, men helt ensam är jag nog inte om att vara helt ensam (höhö). Men så är det för mig i alla fall.
Att råka bli förälskad i nån i kombination med detta blir en rätt giftig känslococktail som jag råkat ut för ganska många gånger nu. Det verkar som att min hjärna funkar så: ta sikte på slumpmässig stackars ung man som råkar befinna sig i närheten, bestämma att jag ska vara helt besatt av den på obestämd framtid, upprepa.
Det är väl som att en del av mig tror att detta är Lösningen på mitt behov av bekräftelse och närhet och så vidare, det här glupande behovet som liksom bara tar över hela mitt känsloliv och får mig att förlora mig i dagdrömmar.
---
2004 /.../ och jag grät inne på toaletten på fredagen taket därinne var saffransgult och världen hade förlorat all sin färg. i min dagbok skrev jag att du var ett rött ljus i den gråa dimman som var mitt liv eller nåt sånt, en metafor som formade sig helt spontant. på lördagskvällen när jag stod i garderoben på det där discot och du skulle gå, jag böjde mig fram för att säga "ta hand om dig" i ditt öra, du kysste mig på kinden din mun en mjuk cirkel med kittlig skäggstubb runtomkring, vad du tyckte om mig egentligen lär jag väl alltid undra över för vi kommer aldrig ses igen. det snöade när jag gick hem. jag skrev nåt fånigt i dagboken om att jag kunde börja leva nu, men det blev snarare tvärtom. tolv år senare. du skulle bli beklämd om du visste hur mitt liv ser ut nu, och hur jag ser ut för den delen. hur ser ditt liv ut? har du fru, barn? (jag skulle kunna spionera på facebook men jag har nån sorts spärr mot det, det känns så äckligt på nåt sätt.) det där dumma jag skrev i din studentmössa får jag fortfarande våldsamma skamsköljningar över ibland.
---
Hrm, ja det var den lilla utvikningen. Man undrar ju om det alltid kommer vara så här. Rätt så deppigt i så fall. Livet ett evigt juckande mot diverse träd.
Ännu en totalt överflödig personlig blogg. Skriver mest för att jag känner mig ensam.
torsdag 25 februari 2016
fredag 12 februari 2016
reality check
Dagar när kontakten med verkligheten går fel nånstans och man ser sig själv genom andras ögon som man förmodligen ser ut. Blyg, tjock, konstigt hår, naglar i olika neurotiska färger, pratar i små dumma pip. För gammal för att bete sig sådär fånigt. Har en laptop med äckligt smutsigt tangentbord och en konstig bild som skrivbordsbakgrund som ingen förstår poängen med. Dålig musiksmak också. Osv
Ja, det är väl lika bra
Ja, det är väl lika bra
söndag 7 februari 2016
alla hjärtans dag?
Alltså det känns som att pådraget kring alla hjärtans dag är värre än nånsin i år? Det är fortfarande en vecka kvar och det känns som att jag har sett olika manikyrer med alla hjärtans dag-tema och liknande på Instagram i en månad nu. YouTube är fullt med "första dejten"-sminktutorials (hjälp) och en massa olika kosmetikföretag släpper alla hjärtans dag-produkter. Jo, det är förstås så att jag tillbringar mycket tid på sociala medier med smink- och nagellackstema vilket är ett genomkommersialiserat område och där vill väl olika företag mjölka ur allt som går ur diverse "högtider". Men ändå. Det är bara en påhittad trams-grej, liksom? Och gudarna ska veta att hela det heteromonogama projektet får tillräckligt med uppmärksamhet som det är. Har vi inget bättre för oss? Haha.
Om nån undrar ifall jag är avundsjuk och bitter -- på folk som har ett s.k. kärleksliv, alltså -- så är väl svaret ja. Men det är nog faktiskt mer tramsigheten och infantiliteten i det hela jag stör mig på. (Den enda amerikanska trams-högtid jag ställer mig bakom är St. Patrick's Day, eftersom det är min födelsedag.) Själv ska jag tillbringa alla hjärtans dag med mamma som kommer på besök, så det ser jag verkligen fram emot.
Om nån undrar ifall jag är avundsjuk och bitter -- på folk som har ett s.k. kärleksliv, alltså -- så är väl svaret ja. Men det är nog faktiskt mer tramsigheten och infantiliteten i det hela jag stör mig på. (Den enda amerikanska trams-högtid jag ställer mig bakom är St. Patrick's Day, eftersom det är min födelsedag.) Själv ska jag tillbringa alla hjärtans dag med mamma som kommer på besök, så det ser jag verkligen fram emot.
tisdag 2 februari 2016
goddag yxskaft
Asså jag vet inte hur många självhjälpiga fixa-ditt-liv-listor jag läst nu där "gå upp tidigt" är en av punkterna. JA, jag fattar väl att det blir mindre stressigt om man går upp tidigt, för att inte tala om att man känner sig som en lite bättre människa p.g.a. div. samhällsnormer, är inte dum på det sättet. MEN HUR???!!! Kan ni berätta för mig hur man bara "bestämmer" att man ska gå upp vid en viss tid, när man inte har nåt möte eller annat viktigt att gå till. Jag har slitit med det här i hela mitt liv nu.
söndag 24 januari 2016
Life
Här sitter jag en söndagsmorgon och har dygnat. Tänkte försöka vara vaken hela dagen, gå runt lite på stan. Det brukar ju sällan lyckas, somnar för det mesta nån gång på förmiddagen i stället. Men kanske den här gången. Det vore skönt att kunna gå upp tidigt i morgon, och H&M säljer en mascara som verkar okej (IsaDora Volume 2.0) för 49 kr den här veckan, så det är ju ett bra tillfälle att fylla på förrådet.
Har haft en ganska trevlig helg. Jag opponerade i fredags och det gick bra, så har för en gångs skull "tagit ledigt", d.v.s. struntat i att gå runt med dåligt samvete och prokrastinera nånting jag tycker jag borde få gjort och bara gjort sånt jag haft lust med i stället. Det är verkligen fascinerande hur mycket energi som verkar frigöras då. Har så många projekt och så mycket lust att ägna mig åt dem!
Det enda projektet jag egentligen hunnit med är att flytta in mina nagellack i Helmer-hurtsen jag fick i julklapp. Jag monterade ihop den direkt när jag kom tillbaka till stan efter nyår, men jag har tänkt att jag skulle klä lådorna på nåt sätt (den är i metall och nagellacken gled omkring mycket i den och det lät mycket när man ställde ner dem), så i fredags köpte jag lite hobbyfilt på Panduro. Jag klippte till bitar att täcka lådbottnarna med, häftade fast bitar av eltejp på baksidan och klistrade fast dem i lådorna (ja, det låter lite knäppt men kom inte på nån bättre metod för att fästa dem). Har även sorterat nagellacken efter märke och i natt räknade jag antalet lack av varje märke och förde in i ett Exceldokument innan jag flyttade in dem i lådorna. Totalsumman blev 486.
Så nu har jag fått ordning på nagellacksförvaringen och det känns ju bra, och dessutom frigjorde det utrymme i min bokhylla där jag hade alla nagellacken i gamla pepparkaksburkar förut. Har idéer om att möblera om. Det lilla matbordet som mina föräldrar insisterade på att köpa till mig när hela min inredning inhandlades på Ikea (som om jag nånsin skulle äta nån annanstans än framför datorn) skulle man kunna flytta in i hörnet där alla påsar med återvinning står, så att de döljs lite. Med en stor duk ovanpå skulle återvinningen inte synas alls. På bordet kan jag ställa min nya kaffemaskin, och vattenkokaren. Det blir ett frukostbord helt enkelt. Vet inte vad mer jag skulle ställa där... äh, det kanske inte är nån bra idé egentligen. Men minst lika bra som det är nu (min lägenhet ser verkligen ut som skit). Jag har ett gammalt keyboardstativ nere i källaren som jag skulle kunna ställa pianot på (anledningen till att jag inte använder nu är att det saknas ett par delar till det, en sprint för att ställa in höjden och en av de där "muffarna" som ska förhindra att instrumentet halkar, men det kanske går att improvisera ihop det på nåt sätt ändå). Då skulle jag kunna använda det gamla skrivbordet till nåt annat (det är lite fel höjd på det för att man ska kunna använda det som pianobord ändå). Hurtsen skulle jag kunna ställa in under skrivbordet... o.s.v.. Projekt, projekt. Lägenheten ska visserligen renoveras snart, så jag kommer att behöva flytta ut tillfälligt. Men man kan väl göra det lite fint under tiden ändå.
Jag orkar inte skriva mer nu, är för trött. Men du hör att jag har lite livspepp i alla fall. tjipp
Har haft en ganska trevlig helg. Jag opponerade i fredags och det gick bra, så har för en gångs skull "tagit ledigt", d.v.s. struntat i att gå runt med dåligt samvete och prokrastinera nånting jag tycker jag borde få gjort och bara gjort sånt jag haft lust med i stället. Det är verkligen fascinerande hur mycket energi som verkar frigöras då. Har så många projekt och så mycket lust att ägna mig åt dem!
Det enda projektet jag egentligen hunnit med är att flytta in mina nagellack i Helmer-hurtsen jag fick i julklapp. Jag monterade ihop den direkt när jag kom tillbaka till stan efter nyår, men jag har tänkt att jag skulle klä lådorna på nåt sätt (den är i metall och nagellacken gled omkring mycket i den och det lät mycket när man ställde ner dem), så i fredags köpte jag lite hobbyfilt på Panduro. Jag klippte till bitar att täcka lådbottnarna med, häftade fast bitar av eltejp på baksidan och klistrade fast dem i lådorna (ja, det låter lite knäppt men kom inte på nån bättre metod för att fästa dem). Har även sorterat nagellacken efter märke och i natt räknade jag antalet lack av varje märke och förde in i ett Exceldokument innan jag flyttade in dem i lådorna. Totalsumman blev 486.
Så nu har jag fått ordning på nagellacksförvaringen och det känns ju bra, och dessutom frigjorde det utrymme i min bokhylla där jag hade alla nagellacken i gamla pepparkaksburkar förut. Har idéer om att möblera om. Det lilla matbordet som mina föräldrar insisterade på att köpa till mig när hela min inredning inhandlades på Ikea (som om jag nånsin skulle äta nån annanstans än framför datorn) skulle man kunna flytta in i hörnet där alla påsar med återvinning står, så att de döljs lite. Med en stor duk ovanpå skulle återvinningen inte synas alls. På bordet kan jag ställa min nya kaffemaskin, och vattenkokaren. Det blir ett frukostbord helt enkelt. Vet inte vad mer jag skulle ställa där... äh, det kanske inte är nån bra idé egentligen. Men minst lika bra som det är nu (min lägenhet ser verkligen ut som skit). Jag har ett gammalt keyboardstativ nere i källaren som jag skulle kunna ställa pianot på (anledningen till att jag inte använder nu är att det saknas ett par delar till det, en sprint för att ställa in höjden och en av de där "muffarna" som ska förhindra att instrumentet halkar, men det kanske går att improvisera ihop det på nåt sätt ändå). Då skulle jag kunna använda det gamla skrivbordet till nåt annat (det är lite fel höjd på det för att man ska kunna använda det som pianobord ändå). Hurtsen skulle jag kunna ställa in under skrivbordet... o.s.v.. Projekt, projekt. Lägenheten ska visserligen renoveras snart, så jag kommer att behöva flytta ut tillfälligt. Men man kan väl göra det lite fint under tiden ändå.
Jag orkar inte skriva mer nu, är för trött. Men du hör att jag har lite livspepp i alla fall. tjipp
onsdag 9 december 2015
status projekt liv
Hej poänglösa gamla blogg. Jag ville mest putta ner det där trista föregående inlägget från toppen. En uppdatering då: Har lämnat Fas 2 för att gå tillbaka till studierna, vilket innebär att jag för en ojämn kamp mot mitt s.k. exjobb nu. Går på studiemedel igen, vilket gör att jag har för mycket pengar att röra mig med och inte kan låta bli att köpa lyxprylar. Har fått ge mig själv köpstopp på nagellack efter att ha lagt typ 600 spänn på det under loppet av en vecka. Vågar dock knappt bära nagellack på universitetet, då jag får för mig att det ser oseriöst ut och understryker min inkompetens. Är fortfarande tjock. Har börjat äta psykofarmaka (inga tunga grejer, bara bupropion) men hittills känner jag inte av nånting av det. Är däremot friskförklarad från sköldkörtel-grejset. Mitt hår trillar av och jag har ont lite varstans i kroppen och känner mig stel. Det är väl ålderdomen. Jag tänker inte på döden så ofta. Jag har fortfarande svårt att känna mig entusiastisk inför framtiden. Och runtomkring går världen sönder och snart är det jul.
onsdag 17 juni 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)