söndag 22 oktober 2017

we will not listen to dreams

Nu ska jag berätta om en dröm jag hade i morse, bara för att jag kan. Kommer inte ihåg början så bra men det var nånting med ett kalas och det bjöds på hallonkaka. Den var god men jag nojade väl lite över kalorierna antar jag. Sen gick jag runt på stan mitt i natten. Var inne på ett kafé ett kort tag också tror jag och det satt några gamla bekanta där men jag tänkte att jag behöver väl inte träffa dem så jag gick ut. Sen tittade jag på min mobil och skärmen var helt jättesprucken och jag tyckte det var synd eftersom jag aldrig haft en spricka i skärmen förut. Jag stod bredvid en uteservering och en tjej som satt där pratade lite kort med mig, hon verkade upptagen med att prata med några andra men genom ordväxlingen förstod jag att både hon och jag nyss varit med om en olycka eller ett brott. Det var därför mobilen var sprucken och jag märkte att jag hade glassplitter i munnen som jag satt och spottade ut så gott jag kunde. Jag hade tydligen fått minnesförlust så kom inte ihåg själva händelsen. Tittade på mina naglar och de var också skadade på nåt sätt, manikyren var borta och naglarna såg risiga ut. Allt kändes väldigt dramatiskt men jag fattade inte så mycket eftersom den där jädra tjejen mest pratade med sina kompisar och verkade tycka att jag mest var irriterande. Sen vaknade jag. Varsågod för att jag finns

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar