Har just kommit på ytterligare ett skäl till att jag inte kan skaffa ett hudvårdsintresse. (Alltså utöver att det är dyrt, krångligt och får mig att tänka på åldrande och död p.g.a. allt tjöt om anti-age och allt stirrande in i porerna.) Nämligen: Jag tror att jag helt enkelt har en lättare aversion mot... klet och kladd, liksom? På nån sorts rent sensorisk nivå. Inte i så stor utsträckning att jag direkt får ångest av det eller så, men jag har en märkbar preferens mot våta substanser av olika slag. Gillar inte att gegga med klet i fejan. Har ofta svårt för att bada (speciellt i badkar) och tycker inte om att tvätta ansiktet med allt vatten som rinner åt alla håll och kanter. Gillar torra saker.
I marknadsföring för hudvårdsprodukter upplever jag att ett vanligt tema är själva upplevelsen av hudvårdsrutinen.
Rituaaaaalen. Nästan som att den är viktigare än själva produkterna och hur de nu ska förbättra ens hud. (Tror rentav att Åhléns nyligen hade nån rubrik med den andemeningen på omslaget på den där reklamtidningen man får som medlem, nåt i stil med "Det är inte produkterna, det är ritualen". Lite övermaga för att komma från ett företag som säljer hudvårdsprodukter? "Du ska köpa vår jävla skit, ditt eländiga hjon, inte för att den gör nåt särskilt utan bara för själva sakens skull liksom.") Man ska stå där i badrummet och riktigt mysa av att applicera en produkt efter annan. Ja, jag antar att många ändå finner glädje i det med tanke på hur populärt det verkar vara med hudvård.
Men mitt badrum är inte så mysigt och att påföra produkter på ansiktet är varken rogivande eller spännande för mig. Jag menar inte att kokettera med det eller så, folk är la olika. Tror ärligt talat att hela den här hudvårdshysterin håller på att blåsa förbi lite grann ändå, den har ju hållit på så länge nu. (Sen kanske det har att göra med att min hud ändå är helt okej också, aldrig haft några jätteproblem med finnar eller eksem eller överdriven torrhet eller nånting egentligen, så har ingen "ingång" till mer seriöst hudvårdsidkande där.)
Kanske du tycker det är tråkigt att jag gnäller så här. Skit i det och gå vidare med ditt liv, liksom. Men jag konsumerar av gammal vana en massa lättsmält info om skönhet, kläder och andra onödigheter på YouTube, Instagram och bloggar. Ja även i icke-digital form – det händer att jag köper modetidningar också, eller går i butiker och tittar. Och då kommer hudvårdsinfon (som jag personligen tycker är minst kul av alla de där sakerna) liksom på köpet och jag börjar irritera mig och allteftersom reflektera över vad det är jag stör mig på.
Jag tänker ofta att jag borde sluta med ytlighetssurfandet och kanske byta ut det mot nåt lite mer intellektuellt stimulerande, men jag antar att jag gör det som ett sätt att lugna mina nerver. Drömma mig bort till en värld där jag bara behöver tänka på mitt yttre i stället för att försöka vara vuxen och göra nåt vettigt av mitt liv. Ändå lite obehagligt ur nån sorts feministiskt perspektiv att jag funkar så, att det är utseende-fix-drömmen om att jag flyr in i. Men jag är trots allt en ganska ineffektiv, lågenergisk person som har svårt att hantera mycket information samtidigt och växla mycket mellan olika projekt och då kanske det inte är så konstigt att det verkar attraktivt att få fokusera på
en grej i stället. Och bara få
göra klart den. (Jaga bort vartenda hårstrå från hakan och neråt, banta bort vartenda kilo, skaffa en optimerad hudvårdsrutin, operera mig lite här och där och sen tillbringa resten av tiden med att sminka mig och svepa in mig i fina kläder, höhö. Nejdå.) Sen är jag väl nånstans en lite estetiskt sinnad person och gillar att titta på fina saker helt enkelt.
Ja, vet inte om jag kommer nånstans i mina resonemang. Det har ju också varit en trend de senaste åren, att olika smarta kvinnor (oftast mycket smartare än mig) liksom meta-skönhetsbloggar och intellektualiserar skiten ur skönhetstrender och sina egna beteenden kring skönhet. Vad Betyder Det att vi håller på som vi gör. Kanske tyder det ändå på en viss rastlöshet, man lallar omkring bland krämer och läppstift och blir lite trött på alltihopa ibland så man letar efter nåt mer substantiellt att fästa sig vid. Eller ja, vad vet jag. NU ska jag sluta babbla.
