Det jobbiga med nagellack är beslutsångesten. Kan aldrig bestämma mig vilket jag ska ha på mig. Den roligaste biten är egentligen att köpa dem. Och även att sitta och prova en massa olika, ett på varje finger, riktigt gotta sig i möjligheterna. Det har jag gjort i natt. Att ha en seriös manikyr på sig är bara halvkul och jag blir rastlös av det. Jag måste sluta köpa nagellack, habegäret bara river och sliter i mig och strömmen av nya besattheter tar aldrig slut. Det finns oändligt många uttryck.
Jag tittar på dokumentären om Ann-Sofie Back och tänker att hon är inspirerande, på ett "vill va som hon"-sätt. Och att hon har snygg stil. Det kanske flyter ihop lite grann. Vill också gå runt i en obrydd pagefrisyr och nonchalant snygga kappor och bara sminka mig ibland. Ja, jag sminkar mig visserligen aldrig och orkar inte bry mig om håret heller (fast i morgon ska jag ta tag i att färga utväxten i alla fall, undrar hur det ska gå). Men jag klär inte i kläder och har inget liv.
Nu ska jag sova en stund, jag gillar att ligga och titta på det avlövade trädet utanför mitt fönster mot grå himmel. Ser fint ut. hejdå