Ja, det här jobbsökeriet är ju lite dränerande ibland. Var på arbetsintervju idag. Kul för all del att man lyckats väcka deras intresse men jag känner mig som en fejk verkligen. Att jag med min blygsamma erfarenhet ska gå runt och låtsas vara programmerare känns övermaga på nåt sätt. Fick avslag direkt med motiveringen att jag verkade för nervös i en intervjusituation för att jobba som konsult eftersom man måste sitta i intervjuer och andra möten ofta. Det var förmodligen en rimlig bedömning. Usch, vet inte vad för idiotiska svar jag kom med.
Vet inte vad jag har att komma med egentligen. Kombinationen lågenergisk, socialt tafatt och på sin höjd halvsmart känns ju svår att jobba med och mitt CV är mer lucka än meriter. Känner mig på ett sätt som en modig liten gris som ändå orkar hålla på och söka men det räcker ju inte att bara ha en positiv attityd liksom. Och även om jag nu skulle råka lyckas lura mig till ett jobb, skulle jag ens klara av det? Alla jobb som annonseras ut i den här branschen verkar så... karriäriga. Som att man måste vara en övermänniska, en högpresterartyp med fast handslag som typ njuter av att mingla. (Tänker att det väl ändå måste finnas en del yrkesverksamma programmerare som inte stämmer in på den profilen, men de är nog å andra sidan betydligt duktigare än vad jag är.)
Killen på Arbetsförmedlingen tror på mig i alla fall. Haha. Ja jag får väl fortsätta, vad ska jag annars göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar