lördag 25 mars 2017

halloj

Ja, nu är det vår? Har verkligen inget emot våren, speciellt inte sådär alldeles i början när det inte har börjat bli varmt på riktigt än, men det känns lite abrupt och lite tidigt. Gruset bortsopat, blommor överallt helt plötsligt. Brukar blåsipporna verkligen blomma så här års? Ja, inte vet jag. Men det är väl bara att vänja sig. Svennebananers känslor inför årstider är kanske inte den mest trängande aspekten av klimatfrågan.
Det är lördag. Jag sitter och skriver ihop det sista på uppsatsen. Den blir inte så bra, men alla exjobb kanske inte kan bli det. F säger att exjobbet bara i undantagsfall resulterar i nåt värdefullt, men oftast mest är "ett kvitto på uthållighet". Eller kanske ett kvitto på förmågan att uthärda sin egen inkompetens, i mitt fall. Resultatkapitlet verkar mest kretsa kring frågan "eeeh blev det här nåt över huvud taget, egentligen?" och jag sitter och skäms för varje mening jag skriver. Hursomhelst, har inte fått så mycket gjort idag. Men städat lite och tagit en promenad i alla fall. Ska laga mat, nån soppa med lite rötter och kikärter hade jag tänkt mig.
Har ett par nya självförbättringsprojekt. Ett är att styrketräna -- eller ja, att göra ett par armhävningar och utfall när jag kommer hem från dagens ärenden. Har gjort det i nån månad nu och tycker faktiskt att jag kan känna musklerna lite grann under huden. Rumpan hänger dock fortfarande värre för varje vecka, antar att man måste träna upp gigantiska sätesmuskler för att all den lösa huden (kombination av relativt dramatisk viktnedgång och åldrande, antar jag) ska ha nåt att drapera sig runt.
Ja ja. Vet inte ens om det är nån mening med att försöka ha snygg rumpa. Om man skulle försöka hitta nån att dejta nu så skulle väl utbudet bestå typ av nån Mats från Mjölby som är i 40-årsåldern, "jobbar med IT" och bär på en sorg över brustna drömmar. Det räcker med en människospillra i mitt liv, tack. Plus att jag inte vill behöva bli bonusmamma till stackars Mats tioåriga barn från ett tidigare äktenskap som kommer att sitta och blänga föraktfullt på mig när vi äter fiskpinnar i Mjölby. Nej, usch! Alla i den situationen förtjänar bättre.
Ja, framtiden! Vad kan den ha att erbjuda. Har verkligen ingen aning just nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar