Vardagspusslet

Usch vilket deppigt inlägg nedan. Förlåt. Vill inte alls vara sån. Min inspiration just nu är hon tjejen i Apoteket-reklamen. Glad och käck och har koll på läget liksom. Speciellt i den senaste reklamfilmen när hon går runt i den gulliga mössan ute i skogen.

Idolbild

  I höstinspirationens tecken kan jag ju gå igenom alla mina självförbättringsprojekt igen. Vi kan börja med motion. Vet inte om jag kan fortsätta springa för det känns som att jag håller på att få hälsporre i högerfoten :/ Har haft det förut, eller nån sorts ont i foten i alla fall. Synd, de senaste två-tre rundorna är de första där det faktiskt börjat kännas nästan skönt att springa i stället för bara plågsamt. Får väl börja gymma, kanske crosstrainer skulle funka i stället. Borde bli lite mindre belastning på fötterna och jag har testat förut och gillat det.
  Annars så har jag tagit ännu ett nytt tag på sovvanorna. Klockan ett har varit min gräns i nåt år nu, nån gång emellanåt är jag uppe längre, men inte så ofta. Nu försöker jag vara i säng åtminstone innan tolv och uppe, ja, vid halv tio senast (inte så imponerande, I know). Egentligen borde man ligga i sängen senast tio för att ha en chans att hinna sova tillräckligt länge, men det är så trist att bara ligga där och vänta på sömnen.
  Men mormor vill äta middag tidigt (vid sextiden) och tiden efter middagen går liksom inte att använda till nåt vettigt enligt mig, man kan bara sitta och vara mätt. Och en bra stund innan middagen går åt till att laga middag om det är min tur, eller träna och helst hinna duscha i så fall också. (Vill helst inte duscha på kvällen, duschen med efterföljande insmörjning etc. är ett energikrävande projekt. Det är ingen direkt humörhöjare heller, speciellt eftersom halva tiden går åt till att nitiskt stå och kleta upp alla hundratals hårstrån jag drar ut när jag tvättar håret på väggen så att de inte ska åka ner i avloppet. Ändå kloggar det igen varannan vecka typ. Jag förstår inte hur jag ens kan ha nåt hår kvar på huvudet, så mycket som jag tappar.) Om jag inte hinner upp förrän vid tio-elvatiden, som det är nu, så blir det liksom bara ett litet fönster på ett par timmar varje eftermiddag där man hinner jobba. Är alltid så sur sent på eftermiddagen, dagen känns alltid så bortkastad då. (Sa tjejen som precis lagt en halvtimme dyrbar förmiddagstid på att skriva ett ointressant blogginlägg. Men kan inte jobba ändå idag p.g.a. underhållsarbete.)
  I övrigt har jag infört "CV-kvarten" varje dag. Alltså att jag ska hålla på med min "karriär" i 15 minuter och typ skriva på mitt CV etc.. Ja, jag har fått lägga ribban så lågt då jag inte pallar att titta på eländet längre än så åt gången, men det vore väl bra om jag åtminstone kom igång och sökte nåt mer niotillfem-aktigt jobb, även om jag är väldigt glad och tacksam över nuvarande arrangemang.
  Ett annat projekt är det jag kallar "no-draw September" alltså att jag inte ska rita nånting alls den här månaden. Det har gått bra hittills. Vill helst inte läcka en massa energi ut i olika hobbyverksamheter och just det där med att rita tar så mycket tid. Tror jag la säkert 20 timmar på en teckning jag gjorde och blev inte ens så värst nöjd. Lutar åt att det blir en no-draw October också. Kanske att jag pysslar ihop några julklappar sen. Mormor fick en tavla i födelsedagspresent, hon blev glad och jag fick beröm från ett par andra också även om jag inte själv tyckte att den blev så bra. Har bestämt att jag ska måla naglarna tre gånger i veckan, en gång efter varje dusch (så kan man peta ner nagelbanden i duschen). Det får räcka som hobby. Ja, som ni ser är jag inget vidare på vardagspusslet men får väl kämpa vidare.