torsdag 28 december 2023

Christmas is often a time of reflection, so let's all think back over the year I've had

Har tagit ledigt hela mellandagarna. Som vanligt när jag tagit ledigt så har jag väl tänkt hålla på med hobby o.s.v. men inte hunnit med särskilt mycket. Läst några sidor i romanen jag försöker stava mig igenom på ryska, för det mesta inte orkat slå upp ord jag inte förstår eftersom det är så knöligt att sitta i sängen med boken och mobilen ilsket lysande i ansiktet, vilket gör att förståelsen av berättelsen blir begränsad. (Det är en översättning av en Terry Pratchett-bok så det är väldigt många action-scener med drakar som flyger hit och dit hela tiden och folk som trillar ner från tak och blir hängande från stuprännor och hej och hå, jag måste slå upp 40 ord per stycke för att fatta nånting av det.) Sytt nånting? Haha skojar du eller :) Varit och sett en film med mamma har jag i alla fall, annars bara rört mig mellan lägenheten och matvarubutiken typ. Idag skulle jag tvättat håret men orkade inte. Men körde en tvätt i alla fall.

Julen var jättefin, faktiskt så att jag medvetet reflekterat över hur fantastiskt lyckligt lottad jag är med min släkt. Ja, lite påfrestande för kroppen med all mat och alkohol men man får ju passa på. Nog om detta.

Annars har väl året präglats väldigt mycket av umgänget med Personerna från Sammanhanget (suck, önskar verkligen jag kunde berätta mera) och allt nojande som detta förorsakar. Plus att jag tyvärr tänker/ältar svinmycket över det här med Att Bli Gammal. Det är väl ofrånkomligt att fastna i de där tankarna ibland, jag kan liksom inte ha hundra procent kontroll över min inre monolog hela tiden (dessutom kan jag inte lyssna på prat i mobilen just nu p.g.a. problem med hörlurarna), men försöker vara lite mer medveten och inte fastna i deppiga tankesnurror.

Antar att åldersnojan och den sociala nojan hänger ihop lite. Jag triggar fortfarande så himla hårt på social bekräftelse. När jag umgås med folk, och ibland kanske får positiv feedback på nånting (att nån skrattar åt nåt jag sagt eller liknande), är det så lätt för mig att trilla tillbaka i att meningen med livet ändå är att vara en Tjej. (Ja förlåt att jag jobbar så mycket med Stora Bokstäver just nu, är trött.) Alltså att vara söt, duktig, trevlig, ha piffiga örhängen, komma med en smart kommentar här eller där, liksom lysa upp rummet på nåt sätt. Men så är man snarare en halvtrött medelålders kvinna som fyller 40 snart och all eventuell kvinnlig charm man har kvar kommer snart att rinna bort. Och det störda är att jag inte ens vet om jag ens har nån kvinnlig charm, eller nånsin haft nån. Jag har knappt nån uppfattning alls om hur killar har reagerat på mig.

Det kommer ideligen ledsamma tankar på hur jag såg ut när jag var ung, hur synd det var att jag inte umgicks mer med folk då, inte flörtade mer med killar. Det känns idiotiskt att jag ska gå och deppa över det, speciellt eftersom jag mycket väl minns att jag kände mig så jävla ful, tråkig och otillräcklig på den tiden. Redan då grämde jag ju mig över att jag borde umgås mer med folk, men jag orkade helt enkelt inte eftersom det bara kändes som att det blev katastrofalt mega-fel hela tiden. Det spelade ju ingen roll då att jag hade strålande ungdomlig hy och vackert hår, när alla andra omkring mig också hade det, PLUS mycket större bröst PLUS snyggare figur i allmänhet PLUS mindre neurotisk läggning och högre social begåvning PLUS att de inte var lata och trötta och sega som jag, och så vidare i all oändlighet. Jag mådde för dåligt, det är sorgligt men det hade nog inte kunnat bli annorlunda utifrån omständigheterna. Ja, det är på nåt sätt som att alla gamla demoner från ungdomen liksom kommer tillbaka fast i lite ny tappning, men jag försöker karate-kicka bort dem så gott jag kan.

Så jag tänker att jag måste fokusera mer på annat framöver, kanske jobbet och lite självhjälpsprojekt, sånt som inte är så socialt inriktat, fast jag tyvärr inte känner nån jättepepp inför några såna projekt just nu. Samtidigt är väl den sociala biten viktig också på nåt sätt. Men får försöka öva på att inte hänga upp mig så mycket på hur jag uppfattas av andra. Tror ändå jag lärt mig en del om mig själv i år.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar