Hudvårdshålet

Emma Wiklund (f.d. Sjöberg, du kanske minns henne som toppmodellen från 90-talet om du inte är jätteung) sa en gång nåt helt underbart i en intervju med anledning av lanseringen av hennes eget hudvårdsmärke Emma S. för ett par år sen. Det var i en intervju med skönhetsbloggaren Lipgloss Bitch, jag orkar inte leta upp inlägget nu. Hursomhelst fick Emma frågan om sina bästa skönhetstips och en av de saker hon nämnde var (ej ordagrant): Titta inte på din hy på nära håll.
Jag önskar jag kunde följa det rådet, men jag måste tyvärr noppa ögonbrynen dagligen. (Ja, jag vet att det är "inne" med tjocka bryn och jag noppar dem inte till tunna streck heller, men mer polerade bryn funkar bättre på mig och jag har även ett rejält unibrow naturligt vilket tyvärr inte har blivit trendigt än så länge.) Detta är en väldigt trist och otacksam syssla eftersom de svarta håren har en stark tendens att växa inåt, ofta syns tydligt innan de ens har lyckats leta sig upp ur huden och är väldigt svåra att rycka ut. Ibland går håren av i stället och lämnar en o-er-hört irriterande svart prick efter sig som inte går att plocka. Allt detta leder till att jag blir uttråkad, tappar koncentrationen, i stället börjar klämma precis allt som klämma går i ansiktet och inspektera varenda por och begynnande rynka och blir väldigt illa till mods. Jag får lust att ta ett sms-lån och köpa alla hudvårdsprodukter och behandlingar som finns. Detta är alltså problemet med att titta på sin hy på nära håll.
Jag följer en del skönhets-personer på olika sociala medier. Jag gör det mest för sminkets skull, även om jag börjat tappa intresset lite grann. Det blir så sällan av att jag själv sminkar mig, och det börjar bli trist att bara se andra göra det. Det är väldigt resurskrävande att hitta produkter som passar och lära sig tekniker som funkar, och att köpa en enstaka grej man tycker är fin för den rena konsumtionskicken (typ ett läppstift) känns meningslöst när det är så liten chans att man nånsin kommer att använda den. Så jag håller mig till nagellack.
Med skönhetsbloggarna jag följer kommer ofta nånting jag kommit att bli väldigt trött på, nämligen info om dyr hudvård. Olika dekokter i fina flaskor som innehåller den eller den eller den aktiva ingrediensen och endast kostar 539 kr för 50 ml och/eller måste direktimporteras från USA eller Sydkorea. Om man köper dem, och sjuttio andra dyra grejer man måste inkorporera i sin dagliga hudvårdsrutin, kanske man får mindre rynkor än man annars skulle fått om tio år. Hurra!
Alltså, jag menar verkligen inte att hacka på personer som älskar hudvård eller så, jag förstår att man kan snöa in på nånting och att det kan bli en meningsskapande hobby eller en skön tillflykt. Och har man några tusenlappar över varje månad så är det väl bara att köra. Men jag har inte det, och för mig är all den här infon ganska stressande. Jag befinner mig i ett konstigt mellanläge: jag är inte en hudvårds-aficionado, men inte heller totalt ointresserad. Jag vill väl vara snygg... eller se någotsånär vårdad ut, i alla fall. Och jag befinner mig i den åldern där ålderstecknen börjar visa sig på allvar och som de flesta människor drabbas jag ibland av åldersnoja och existentiell ångest – känslor som dyr hudvård-branschen verkligen exploaterar.
Jag har ju redan skrivit en tirad om mina känslor kring solskyddskräm. Hur "man ska" ha solskydd på sig i ansiktet hela dagarna nuförtiden men hur svårt det är att hitta nån vettig kräm som inte är som att smörja in majonnäs i fejan och som inte kostar 500 spänn. Jag misstänker ibland att de människorna som påstår sig använda solskydd i ansiktet dagligen ljuger, eller i alla fall inte använder krämen som man ska. Jag menar, för att funka ska ju solskydd appliceras tjockt och återappliceras varannan timme, hur är det förenligt med att ha smink på sig? Går inte, ju. Jag har faktiskt köpt en tub nu, den var från nåt apotek och kostade 130 kr och skulle vara "mattande" och anpassad till blandhy, men har inte orkat använda den (den smälter som smör på fingrarna, huvaligen). Och nu är jag redan lite solbränd efter veckan hos föräldrarna. Ja, jag antar att sommaren 2016 inte var sommaren när jag började använda solskydd ordentligt heller...
Gud vad långt det här gnälliga inlägget har blivit nu. Näe, jag tror jag får ta en paus från skönhetsbloggare, faktiskt. Och fortsätta som förr med min hudvårdsrutin: tvätta ansiktet i duschen med nån billig ansiktstvätt, smörja med ansiktskräm från ICA Maxi, kanske lägga nån aspirinmask nån gång emellanåt.