Skönhetsbloggen Lipgloss Bitch skriver lite om fenomenet adventskalendrar med skönhetsprylar. Just den här gången med anledning av en ny kalender med vårdande produkter för skägget (!). Det här är nog första gången jag sett en sån här produkt riktad mot män. De senaste åren har vi sett fler och fler adventskalendrar. På rak arm känner jag till Body Shops kalender, Depends nagellacks-kalender och jag har för mig att Skincity, en sajt som återförsäljer dyr hudvård, har en (eller så blandar jag ihop det med nåt annat företag). Men det finns många fler och Lipgloss Bitch förutspår att fenomenet kommer att bli större de närmaste åren. Kalendrarna innehåller oftast miniversioner av företagets produkter, och i Body Shops fall en massa små gulliga färgglada minitvålar som mest verkar vara en källa till besvikelse.
I don't know about you, men för mig går det nån sorts gräns här för när lyxkonsumtion liksom blir äcklig på riktigt? Jag har väl ingen rätt att sätta mig till doms, eftersom jag hoardar nagellack och är lika förtjust i skönhetsprodukter som alla andra. Men här känns det verkligen som konsumtion för konsumtionens skull? "Jag vill bara ha prylar, det spelar inte ens nån roll vad det är för nåt." Som en lyxigare, dyrare variant av de där ångestlådorna folk prenumererar på typ Glossybox. Okej, produkter i provstorlek kan väl vara vettigt så man kan testa nya saker eller få en miniversion av en produkt man redan gillar till handväskan eller när man är ute och reser. Men det kommer ju med nödvändighet bli en massa saker man inte vill ha (lex Body Shop-tvålarna), som kommer att ligga och skräpa och vara ångestframkallande.
Jag minns en incident från häromåret när en skönhetsbloggare (kan ha varit LGB) la upp vad hon fått i luckan den dagen på sin Instagram, och en av allt att döma vuxen person började gräla i kommentarerna för att "jag hade ju inte öppnat min lucka än, nu förstörde du överraskningen!!!". Tja, om man betalat över tusen spänn för att få en "överraskning varje dag" så kanske det känns surt att bli spoilad. Men liksom, är det inte roligare att fundera fram och tillbaka på vad man skulle ha nytta/glädje av och sen göra en "investering", så man valt produkten själv? Fast det kan också bli stressigt, så klart.
Ja, ibland förstår jag de där minimalist-/KonMari-personerna men jag har en bit dit själv. Är ju ändå kul med små färgglada prylar. Men nu ska jag återuppta mitt köpstopp på nagellack i alla fall. Året ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar