Fan vad jag är trött på mina värdelösa sömnvanor. Nu har jag vaknat jättesent flera dagar i rad. Igår sov jag mellan ungefär sex på morgonen och tolv på dagen. Så jag fick i alla fall till ett sömnunderskott (har ingen aning om hur många timmar jag "behöver". 8? 9? 10? 14? Suck, kan verkligen sova hur länge som helst när jag väl somnat, vakna går inte om jag inte vet att mitt liv typ hänger på det). Förr i tiden kunde jag i alla fall somna under såna omständigheter, i alla fall om jag dygnat eller typ sovit två timmar natten innan, men inte nu längre.
Nej, det spelar ingen roll om jag är så trött att jag inte vet vad jag heter längre och trillar omkull på vägen till mitt femtielfte toalettbesök den natten, jag kan_inte_somna klockan elva på kvällen och såna "socialt accepterade" tider. I stället ligger jag där i hundra timmar med en övertrött hjärna som tvärvägrar att komma till ro. Sen vaknar jag klockan två nästa dag :] Nu är klockan kvart i två på natten, jag gick och la mig klockan tio och gick upp igen vid tolvtiden för att ta en smörgås och data lite eftersom jag inte orkar med försöka-somna-eländet. Jag bara ligger där otåligt och väntar på att somna så att jag kan få vakna nån gång, liksom. Sömn var njutbart förr, men nu har det börjat bli mer som nån sorts nödvändigt ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar